Men den senaste tiden har en förändring i mitt agerande blommat ut, jag står upp för mig själv (äntligen) och slutat ta emot skit som jag inte förtjänar!
I samma veva började en gammal barnvisa från söndagsskolan snurra runt i huvudet, den går något sånt här:
"Jag är jag och jag duger, jag är jag och jag duger, jag är jag och jag duger, ja jag passar perfekt i Guds famn"
Om ni tänker bort de där men Guds famn så är texten ett bra budskap:
Jag är jag och jag duger!
Låt alltså ingen sätta sig på dig eller försöka att förändra dig för ngn annans skull! Du duger ändå!
Ta inte skit från någon oavsett vem som försöker sig på det.
Det har tagit mig många år av ångest innan jag faktiskt sagt ifrån att det räcker! Att jag förtjänar bättre!
Självklart gör de ont att inse vilka steg som måste tas och de är aldrig lätt att sätta ner foten men när den värsta smärtan i själen klingar av så är de det bästa som kan ske....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar