torsdag 22 september 2016

Att bli bitter på livet....

Detta är kanske ett känsligt ämne och risken finns att jag trampar någon på tårna. Det är absolut inte min mening utan jag vill mest reflektera lite....

Många gånger när man är i diverse olika Eds grupper, spelar ingen roll om nationaliteten är samma eller olika i gruppen, om språket är vårt eget eller på engelska så möts man av negativa inlägg. Man ser nästan bara klagoinlägg, visst måste man ibland få må dålig och skriva av sig, självklart ska man kunna göra det. Så illa behandlade av vården som många Edsare är så är det tryggt i en grupp med folk som vet precis vad man går igenom.

MEN vissa Edsare verkar ha gjort det till sin livstil att klaga och skulle någon skriva ett inlägg om att man har en bra dag så ska det genast skrivas om hur dåligt man själv mår... Eller varför inte denna formulering:
Vad roligt att du har en bra dag, själv har jag xx och yy problem idag...

Genast så drar man bort det positiva för ngn annan... Det måste vara oerhört tråkigt att vara så bitter att man inte kan glädjas för någon annans skull, att vara så bitter att man måste dra ner alla andra till samma bitterhet... Samma nivå av negativitet och glädjebrist.

Om man faktiskt är positiv och väljer att inte beklaga sig så ofta så finns pikar om att :
Då kanske du inte har Eds 
Eller:
Du får inte vara så bra så ofta då kanske vi övriga blir ännu mer ifrågasatta.

Att klaga är inget fel egentligen, det måste man få göra ibland men alltid? Jag vet att jag också kan klaga men försöker tänka på att inte göra det för ofta.. Jag menar: jag får ju inte mindre ont för att jag klagar....


lördag 17 september 2016

En evighet har förflutit

Eller jaaa åtminstående nästan en månad sen sist. Önskar att jag hade mycket att berätta men de har jag inte heller...

Vardagen snurrar på i snabbt tempo och våran semester resa flyger närmare.
Längtar men ändå inte! Är lite nojjig över flygresan....
Min flygrädsla frodas fritt just nu.....

Tar en liten uppdatering kring barnen:

B1 har börjat 7an med massor av nya ämnen, vissa uppskattar han (spanska) och andra uppskattar han mindre (matte).
Han är typisk tonåring med allt vad det innebär, han har till sin stora glädje vuxit om både mig och maken. 

B2 har kommit in i klassen och har både haft med sig kompis hem och åkt till kompis. Han klarar sig bra på lektionern.
Han har börjat åka buss till skolan, cyklingen gav honom ryggvärk.

B3 trivs på avdelningen för 4åringarna och leker med sin bästis V men även öppnat upp för lite andra barn. Han är typisk 4åring med trotts och utbrott men de kommer att gå över till slut.

Maken har börjar plugga bibelskola på distans och han verkar trivas. Det är fantastiskt att se och höra hur han utvecklas i sin tro. 

Jag då??

Hmm.... Jag är glad över att jag fortfarande är sommar fräsch. Värken är under kontroll och kroppen lyder mig utan allt för mycket knorrande.
Jag njuter av livet ordentligt och är tacksam för de dagar solen tittar fram.

Mindre skoj var att våran spis gav upp nu i veckan, den funkar att använda men den blir farligt varm på ställen där den inte borde vara varm. Så nu fick vi beställa en ny spis, hoppas den kommer snart....