Fick tag i ansvarig chefs sekreterare, hon och jag har talats vid många gånger kring läkaren och min B2 så hon vet precis vem jag är. Jag fick förklara hur mötet gått till, vad läkaren och sjukgymnasten hade gjort, vad de hade sagt osv.
Jag förklarade att B2 har ont i ryggen och skulle behöva sjukgymnast för att kunna arbeta förebyggande i tidigt stadie så att han inte hamnar där jag och B1 är.
I och med att sjukgymnasten var med på besöket så går hen efter vad läkaren sa och då kommer alla sjukgymnaster på barnkliniken vägra att hjälpa till. Vårdcentralens sjukgymnast vill inte ta emot barn eftersom att de är barnklinkens ansvarsområde, barnhabiliteringen vill inte ta i en Edsare med tång ens dvs de är inte deras området...
Vi står alltså fortfarande på ruta ett och kommer ingenstans pga denna läkare och hens prestige! Det drabbar inte mig värst, det drabbar B2! Det är B2 som blir lidande, inte bara nu utan kan bli lidande av denna läkares idioti långt långt senare i livet! Jag kan självklart förstå att de inte är så kul med en anhörig som kan mer än sig själv (läkaren) men när Sveriges expert på barn gör sin bedömning, att barnet har Eds så borde hen inte käfta emot! Varför inte bara rycka på axeln och tycka att de var bra att ngn annan med mer kompetens tog beslutet åt hen?
Sekreteraren lyssnade och när jag var klar med den långa berättelsen så var hon märkbart irriterad över hur B2 har behandlades och bekräftade att så får de inte gå till. Att vi nu står still pga en enda läkare.
Sekreteraren lovade att ta tag i situationen och berätta för klinikchefen hur läget är med B2 och läkaren, sen skulle antingen sekreteraren el chefen ringa upp mig igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar