Torsdags morgon kl 5.30 var det dags att göra i ordning det sista, väcka B3 och göra honom klar för dagis. Lämnade av B3 kl 06.30 på dagis och han var på strålande humör! Ingen direkt nervositet ännu. Strax innan 8 kom vi fram till sjukhuset, parkerade och rullade upp mot dagkir avdelningen.
Fick börja med att byta om till sexiga *not* sjukhus trosor, strumpor och tröja. Sen in till "min" säng, sattes dropp och sen väntan! Narkos kom in nästan genast och ställde sina frågor. Fortfarande relativt lugn!
Kl 9.15 hämtades jag till operations salen och då brast allt fram. Låg och grät tills jag var sövd.
Rullades ut igen kl 10.30, hade tagit nästan dubbelt så lång tid att bränna min livmoderslemmhinna än normalt. Min slemhinna var oerhört tjock mot vad den borde ha varit efter 2mån med klimakterie nässpray!
Var groggy men mådde bra och ville hem fort, så jag slängde i mig min macka och talade om att jag mådde bra. Gick 4mkm så höll jag på att svimma! Men när klockan närmade sig kl 13 fick jag komma hemåt!
Jag har inte ont men kör Stockholms blodbad x3! Detta är vidrigt!! Fick ringa och fråga hur mycket som är normalt att blöda efteråt. Men de sa att de borde lugna ner sig snart.. Annars måste jag åka in..
Hur var det nu med rikliga blödningar när man har eds? Check!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar