Idag dök hissgubbarna upp en bra bit efter utlovad tid. Men när det var dags för hem gång så var trappan in fortfarande olöst och yttertrappans hiss bara dit satt. Det blir alltså minst en dag till med dessa gubbar. Tacksam att jag får hissarna men får känslan av att de inte har någon aning om vad de sysslar med.
Maken började jobba igår 7-16, B3 åkte till dagis vid 8 och hem igen vid 14. När maken kom hem vid 16-tiden var jag helt mör i kroppen.
Idag jobbar han kväll och kommer hem runt 22.30. Helt slut och ryggen värker.. Hur ska detta gå?
På torsdag opereras jag och oron/ångesten kryper närmare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar