Nu kommer att gnäll inlägg så vill inte inte läsa om gnäll så sluta läsa genast!
Igår var på kommunen och gick igenom om jag kommer kunna få personligassistent via LSS. Efter knappt en halvtimme in på mötet säger våran utredare att det inte behövs diskutera om jag ska få eller inte, utan vad han kunde se så var det hur mycket som behövs som var den stora frågan. Det är oerhört tveeggat.. Jag är jätteglad att jag inte verkar behöva slåss som en besatt för det här steget, samtidigt innebär det att jag faktiskt är så sjuk att det inte är någon tvekan om vad jag behöver...
Jag har haft en enorm tur som fått så mycket hjälp från släkt,vänner och kommunen..Är så tacksam för det... Men önskar ändå att jag slapp..
Idag jagar mig gårdagen, försökte aktivera mig en stund och göra lite nytta, det gick inte..Är så sur på att kroppen vill mer än den klarar. OM jag vore nöjd med att inte kunna göra något, om jag vore nöjd att bara "softa" på soffan och njuta av att vara lat! Då skulle jag uppskatta tillvaron.. Men nu avskyr jag att inte kunna avlasta hemma, jag avskyr att inte orka göra något, jag avskyr att folk troligtvis ser mig som lat som bara ligger i soffan. Jag VILL slippa ha ont, jag vill ha energi och jag vill kunna göra vad jag vill...
Jag är inte lat eller slö, jag är sjuk(mer än jag vill erkänna)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar