söndag 1 september 2013

I fredags

kom mina trapphissar. Känslan är väldigt dubbel och svår att hantera. Å ena sidan så är det en ökad självständighet men samtidigt så är det ytterligare ett bevis på att jag är sjuk. Trapphissar används ju av sjuka och handikappade personer, jag är ju inte det! Jag är ju frisk! Nej just ja så är det ju.

Igår var vi på bröllop, min bror gifte sig. Så jag var igång mellan 11.30- 21.30 och idag får jag sota illa för det. Igår när jag kom hem hade jag VAS 9 men idag är värken okey men hela kroppen skriker av trötthet, men musklerna är i kramp. Tänk er träningsvärk i alla muskler och sen tar du den värken x massor. Jag höll även ett tal igår som gick okey, har ju inte hållt tal på flera år. Men bästa talet var nog ändå brudgummens (bror) till bruden. Han gav oss ett riktigt gott skratt. Fast bestmans tal var inte heller helt fel. Han hade spelat in ett klipp från svensexan. Bror skulle skriva och läsa en dikt samtidigt som de sköt paintboll på honom..

Idag ska jag göra så lite som möjligt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar