Vad skönt att inte lägre vara udda och ensam längre! Det kändes så skönt! Jag slapp dessutom rulla rullstolen själv, två stycken hjälptes åt att rulla mig så jag kunde spara på krafterna. Jag slapp be om hjälp, de var så självklart att den starkare hjälper den svagare.
Att få ett ansikte på de man pratat med sen i april var en höjdpunkt. Jag köpte en zebrapin från en av tjejerna som hon gjort till några få av oss (förbeställd och begränsad upplaga) sen fick maken en också. Vi fick en "goodiebag" med lite läsnyttigt och en "specialpenna" som var bra för att avlasta yttersta fingerleden. Sen fick jag äntligen tag i ortoser/ringar till fingerleden som jag pajat:)
Nu är jag trött men nöjd och påväg hem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar