Att fylla trettio...

För många är just trettio en milstolpe i livet. Kanske har man sagt att vid trettio så ska man ha åstadkommit X, Y och Z. Och livet blir ju sällan som man har tänkt sig och har man då inte hunnit med X,Y och Z så kanske trettioårs krisen inte är så långt bort?

Visst hade jag planer för vad jag skulle ha hunnit med och jag hade säkert också haft en kris OM inte jag hade blivit sjuk. Det var ju verkligen bara att skrota allt, börja om från noll och inse att man inte kan planera livet in i minsta detalj.

Men de övergripande målen jag hade har jag också lyckats med:

1: Vara gift

2: ha tre barn

3: körkort

4: bil

5: bo i hus

Så trotts att allt inte blev som jag hade planerat så imorgon när sjukersättningen övergår till sjukpension är jag stolt över mig själv och min familj...

Idag firandes jag av med pompa och ståt. Maken hade bjudit in mina närmaste  och flera vänner, han hade bakat en smörgåstårta som var helt galet god! Dock glömde jag givetvis bort att fota innan vi käkade upp den, så den får ni ingen bild på. Men han hade även bakat en söttårta

En zebratårta! Mmm den var grymt maskig och god, denna mindes jag att fota iallafall. 

Tack alla ni som var här och firade mig, tack för alla genomtänkta och omtänksamma gåvor . Kommer minnas dagen med glädje!

Tack ännu en gång!