Det är nog den bästa present jag någonsin fått!
Jag fick möjligheten att komma ut i skogen, så nära marken att jag kunde dra fingrarna genom blåbärs riset i farten om jag ville. Äntligen kunde jag känna doften av blötskogsmark, höra små fåglarna kvittra, känna löven sakta singla ner... Och tystnaden!!! Wow!!!
Eller åka ut på sandstranden hela vägen ner till vattnet, spinna lös och ändå ta sig fram, krypfart utan att fastna. Det var som att vara frisk igen....Närheten och friheten fick mig att fnittra av glädje...
Känslan hänger sig kvar och lämnar en tomhet när det inte är min verklighet... Jag kan inte springa i skogen, jag är svårt sjuk...
Dessvärre blir man inte rik av att vara sjukpensionär och dessa är inte billiga...Hade jag haft råd hade jag aldrig tvekat att köpa den.... Visst att spara är ett alternativ självklart men de skulle ta flera år och då kanske jag inte ens är så "frisk" att jag kan använda den... Jag lever här och nu... Ett lån är av olika uteslutet... Drömmen får stanna där eller en trissvinst
Kolla in: www.zoomcamp.ax
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar