Sitter vid köksbordet och lyssnar på tystnaden en stund, sluter ögonen och andas in doften, doften av min porslinblomma som har funnits hos mig i många år. Men det är första gången den blommar på sommaren av någon anledning.
Jag minns med ens en sommarnatt när jag var ca 8år, klockan började nog dra sig mot gryning och jag smög upp för att jag drömt en otäck dröm, jag tittade ut genom fönstren och såg dimmorna över fältet och doften av porslinblomman slog emot mig...

Minnet kommer alltid tillbaka när jag känner doften och jag minns det ögonblicket med värme...

Nu sitter jag i köket och är vuxen, egna barn och njuter av samma doft, laddar ny energi för nya fighter med vården i morgon..