En oväntad vändning

I måndags morse började jag få ont i magen, den var så öm i precis hela magen, från pubisbenet/ urinblåsan och upp mot revbenen. Trodde att jag kanske va hård i magen och svalde i snabbt tempo några movicol. Smärtan gav sig inte och på kvällen hade vi telefonkonferens med de andra i fightforeds, var ganska frånvarande pga smärtan men försökte va engagerad så mycket jag kunde.

Natten var inte så kul, varje rörelse gjorde ont i magen så sömnen blev inte av toppkvalitet.

På morgonen så tempade jag 38grader och valde efter frukosten att fasta då smärtan nu befann sig i de nedre regionerna. I soffan låg jag och klämde lite på magen och de gjorde as ont. Testade att trycka på vä sida och fick genast ont på höger, vart än jag tryckte så var de höger sida som gjorde ont.

Då blev de bara att ringa Vc! Maken tyckte att jag skulle ringa akuttelefonen men jag bokade en tid kl 10, knappa två timmar bort, tyckte att jag kunde vänta. 

Passade på att googla lite om blindtarmsinflammation och insåg att det var troligtvis den som var orsaken, visste nog redan innan jag började att googla men valde att förtränga det.

Fick en akuttid kl 13.20 så maken tog lite ledigt för att följa mig och A1 till Vc. Läkaren kände på magen och jag var precis lika öm som hemma. Man tog ett crp och ett urinprov.

Crp (snabbsänka =infektionsprov) var 38, allt under 5 är "friskt".

Urinprovet visade lite protein(?) minns inte helt. Men de var en ganska vanligt utslag vis blindtarm. Så remiss till akuten...

Vi kom in 15.20, nya blodprover och doktorn kom in i samma stund proverna togs. Mer kläm på magen!

Han konstaterade att ALLT stämde in på en blindtarmsinflammation: tiden sen start, crp, feber, lokalisation av smärtan och hur man reagerar på tryck i magen.

Men han ville först utesluta en cysta i livmodern, skickades upp till gyn!

Läkaren kom efter knappt tio min, gjorde undersökningen och sa att allt såg fint ut och att det inte fanns några cystor el annat som kunde orsaka smärtorna. Tillbaka till akm...

Fick vänta lite på akm igen, sen kom läkaren in med en äldre kollega och klämde lite till. Den äldre kollegan tittade upp och sa: vet du vad jag behöver? -ett urinprov? Svarade jag. Då skrattade han och sa att han behövde en kniv! Han lovade dessutom att han skulle plocka bort blindtarmen oavsett pga den har spökat så mycket igenom åren.

Sen gick det undan, när klockan var 17 så rullades jag in på operation! Personalen var fantastiska och fick mig,hysteriskt-rädd-för-sövning att tillsist varva ner.

Klockan 20.30 var jag vaken och blindtarmen var borta...

Så nu är jag på avd sen 23 igår kväll. Natten var förskräcklig!

Skulle gå på toan, tänkte att de fixar jag själv! Nope det gjorde jag inte! Så jag fick larma och höll på att tuppa av när usk kom, denna usk va de värsta jag varit med om!

Utmattad och nykräkts hamnade jag i sängen och bad om mer smärtstillande. Hon vägrade: du fick ju alvedon nyligen (ca 90min sen), du får inget annat! 

Jag bad även om en kudde mellan knäna  men de fick jag inte! De hade ont om kuddar!

När hon hade gått bröt jag ihop och ekbgde både amma och maken, klockan var en bit efter 01. Min mor jobbade vaken natt så henne kunde jag ringa oavsett tiden.

Larmade igen efter samtalet och så kom min sjuksköterska in och jag berättade om vad som hade hänt med usk. Hon blev bestört! Så hade hon absolut inte sagt åt usk att göra/säga

Så nu är jag på mitt enkel rum och vilar så mye jag kan, snart kommer ronden, hoppas att jag får stanna tills imorgon