Vi tog oss in med blandade känslor, glädje att vara tillbaka men även sorg, jag var inte av med rullstolen som jag lovade när jag lämnade dem att inte skulle behövas någon längre tid.
Men när vi satt där så kände vi att vi gjort rätt att byta vårdcentral. Vi pratade länge och fick förklara hur vardagen nu mera ser ut, berätta om alla dåliga dagar och vad de innebär.
Efter en stund så säger min läkare:
- från min synvinkel så finns det inte så mycket annat att göra än att skriva intyget för sjukpension, ser inte att du skulle kunna jobba igen.
Du har svåra smärtor, du har uttröttbarheten och du har stora svårigheter med att förflytta dig...
Det blev spiken i kistan, jag är sjuk, så sjuk att jag aldrig kommer fixa ett jobb igen. Är inte jätte orolig för vad FK ska säga, min läkare är grym på att skriva bra intyg, så jag har is i magen ännu.
Men jag är lyckligt lottad, väldigt lyckligt lottad. Jag har lärt mig att leva i nuet, att njuta av barnen i deras olika utvecklingsstadier. Visst jag har dåliga dagar också men jag vill nog tro att de flesta dagarna så är jag optimist.
Nu sängläge...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar